Vad dräneringsröret gör i en husdränering
Dräneringsröret ligger längs husets grund och samlar upp vattnet i marken innan det når grundmuren. Regn och markvatten rinner ner genom den dränerande fyllningen runt huset, tränger in i röret genom små slitsar och leds sedan bort med självfall mot en brunn eller ledning. Röret är alltså inte till för att ta emot vatten från taket, utan för att hålla grundvattennivån precis intill huset under källargolvet.
En husdränering består av fler delar än röret, som fuktskydd på muren och återfyllning av schaktet. Hur hela arbetet går till från början till slut beskriver vi i guiden om hur en dränering fungerar. Här fokuserar vi på själva rörsystemet.
Så lägger vi dräneringsrör, steg för steg
-
Schaktet grävs ner till grundsulan
Vi gräver ett schakt längs husets grund, ner till grundsulans underkant. Det är först när grundsulan syns som vi kan bestämma exakt var röret ska ligga, och samtidigt se i vilket skick muren är. Vi öppnar inte mer av husets omkrets åt gången än vad grunden tål. -
En bädd av makadam läggs i botten
I botten av schaktet lägger vi fiberduk och en bädd av tvättad makadam. Bädden ger röret ett stabilt underlag och ett jämnt fall, och fiberduken hindrar finjord underifrån från att tränga upp i systemet. -
Röret läggs på rätt höjd och med rätt fall
Röret placeras i nivå med grundsulans underkant och aldrig högre än källargolvet. Ligger röret för högt hinner vattnet stiga upp mot muren innan det leds bort, och då gör dräneringen inte sitt jobb. Röret läggs med ett jämnt fall hela vägen mot utloppet, så att vattnet rinner av av sig självt och inte blir stående i svackor. -
Spolbrunnar sätts i hörnen
I husets hörn och där röret byter riktning monterar vi spolbrunnar. De gör det möjligt att spola rent och filma röret i framtiden, utan att behöva gräva upp något. En dränering utan spolbrunnar går inte att underhålla. -
Röret täcks med makadam och fiberduk
Röret bäddas in i makadam, både på sidorna och ovanpå. Därefter viks fiberduken över hela paketet. Det är det här lagret som avgör hur länge dräneringen håller: makadamen ger vattnet en snabb väg ner till röret, och fiberduken hindrar jord och lera från att slamma igen det. -
Vattnet leds till ett fungerande utlopp
Från husets lägsta punkt kopplas röret till ett utlopp. Det kan vara den kommunala dagvattenledningen, en stenkista eller infiltration på tomten, eller en pumpbrunn när det inte finns tillräckligt med fall. Vilket som fungerar hos dig beror på tomtens lutning, marken och vad kommunen tillåter, och det bedömer vi vid platsbesöket.
Vi är din lokala expert i Hofors på dränering
Alla frågor och funderingar du har får du gärna fråga oss om.
Det här skiljer en bra dränering från en dålig
De flesta dräneringar som slutar fungera i förtid har samma orsaker. Det är sällan röret i sig som är fel, utan sättet det lagts på:
- Röret ligger för högt i förhållande till grundsulan
- Fallet är ojämnt, så att vatten blir stående i svackor
- Makadam eller fiberduk saknas, och röret slammar igen
- Spolbrunnar saknas, så att systemet inte går att rensa
- Stuprören är kopplade direkt in i dräneringen och överbelastar den
Det sista är vanligare än man tror. Takvattnet ska ha en egen, tät ledning bort från huset, och får aldrig ledas in i dräneringsröret. Vid en husdränering går vi därför alltid igenom även stuprören och avrinningen från taket.
Vanliga frågor om dräneringsrör
Hur djupt ska ett dräneringsrör ligga?
Röret ska ligga i nivå med grundsulans underkant, och aldrig högre än källargolvet. Hur många meter ner det blir varierar därför mellan husen och beror på hur djupt grunden är lagd. Hos ett hus med källare blir schaktet oftast betydligt djupare än hos ett hus med platta på mark. Vi bestämmer den exakta höjden när schaktet är öppet och grundsulan syns.
Hur mycket fall behöver dräneringsröret?
Röret behöver ett jämnt fall hela vägen mot utloppet, så att vattnet rinner av av sig självt. Det viktiga är inte bara hur mycket fall det är, utan att fallet är jämnt utan svackor där vatten och slam blir stående. Vi kontrollerar fallet med laser när röret läggs. Finns det inte tillräckligt med naturligt fall på tomten löser vi det med en pumpbrunn.
Vilken typ av dräneringsrör använder ni?
Vi använder slitsade dräneringsrör i plast, som har ersatt de äldre rören av betong och tegel. Plaströret är lätt, tåligt och flexibelt, och slitsarna släpper in vattnet längs hela längden. I äldre hus i Hofors hittar vi ofta tegel- eller betongrör som spruckit, satt igen eller sjunkit, och de byter vi alltid ut helt i stället för att laga.
Kan man koppla stuprören till dräneringsröret?
Nej. Takvatten kommer i stora mängder på kort tid, och leds det in i dräneringen kan röret inte samtidigt ta hand om markvattnet runt grunden. Det kan till och med pressa vatten mot muren, alltså motsatsen till vad dräneringen ska göra. Stuprören ska ha en egen, tät ledning till dagvatten eller en stenkista en bit från huset.
Hur vet jag om mina gamla dräneringsrör har slutat fungera?
De tydligaste tecknen är fukt eller saltutslag på källarväggarna, en instängd lukt i källaren och vatten som blir stående vid grunden efter regn. Finns det spolbrunnar går det att filma rören och se om de är igensatta eller trasiga. Saknas brunnar är det i sig ett tecken på att dräneringen är gammal. Läs mer om hur du känner igen problemen i guiden om fukt i källaren.
Rätt lagt från början håller i decennier
En dränering är ett arbete man vill göra en gång. Med röret på rätt höjd, ett jämnt fall, ordentlig makadam och fiberduk och spolbrunnar för framtida underhåll kan systemet fungera under lång tid, och du har 4 års arbetsgaranti på allt vi utfört. Vill du veta hur det ser ut kring ditt hus kommer vi gärna ut och tittar, boka ett platsbesök så går vi igenom grunden tillsammans.
